Eurovision

Eurovision

lördag 24 februari 2018

Spontana reflektioner efter deltävling 4 2018

* Jaha … var det här allt? 28 bidrag redan? Ska någon av de här låtarna bli Sveriges Eurovisionbidrag? Jag känner just nu att det har varit ovanligt låg nivå på alltihopa i år – det bekräftades av kvällens bleka startfält – och jag är uppenbarligen inte ensam om den åsikten heller. Inte för att jag tror det är någon överhängande fara för Sveriges medverkan i ESC-finalen än så länge, men tråkigt är det ändå.

* Det var på sätt och vis inte förvånande att Rolandz gick direkt till final med tanke på detta … det kan mycket väl ha varit någon sorts anarkistiskt proteströstande ute i stugorna i kväll, riktat mot den jämntjockt dåliga kvaliteten överlag. Jag misstänker att tittarsiffran var låg nu igen, och då ger sådant kanske utslag. Dessutom kan Robert Gustafssons popularitet inte underskattas, och han kan ju sjunga dessutom, till skillnad från t.ex. Edward Blom. Att sedan själva numret ”Fuldans” var direkt pinsamt (och att det nu kommer att ploja till finalen ordentligt och därmed effektivt avskräcka intressanta artister från medverkan kommande år) är något som jag bara försöker glömma för tillfället.

* Tyckte riktigt synd om lille Elias Abbas som åkte ut till förmån för Rolandz. Jag trodde faktiskt att han skulle gå till final tack vare den spontana glädjen i sitt nummer (och det såg han nästan ut att tro själv också), men överraskande nog blev så inte fallet. Elias var annars en av endast två låtar som fick något hjärta av mig i kväll: jag gav honom och Felix Sandman varsitt enstaka, Elias på grund av nämnda spontanitet och Felix därför att han ändå gjorde ett rätt finkänsligt och avskalat framträdande (fjärran från det han gjorde i FO&O) som förtjänade att uppmärksammas på något sätt.

* Inte för att Mariette nu var dålig heller, hon hade möjligen kunnat få ett hjärta hon också (fast nu var jag ju snål i kväll). Jag tror att hon har väldigt goda chanser att vinna hela Mello-finalen, och hennes låt kan säkert växa. Men något så där övermåttan speciellt med den är det inte. Man börjar bli lite trött på det där typiska ljudet av ”syntifierade fågelskrik” som många producenter lägger in i sina bakgrunder nu för tiden.

* Övriga låtar lämnade mig, som sagt, tämligen oberörd. Den första med Emmi Christensson till exempel hade kunnat vara så mycket bättre, för operastuk är inte dumt, men här var det liksom bara platt. (Och sjöng hon inte lite falskt och hackigt här och var, trots sin skolning?)

* Tyvärr känns programmet fortfarande småtråkigt och tramsigt, även bortsett från bidragen. Som någon sade häromveckan så gör SVT numera showinslag av det som förut bara fungerade som studiomännens ”pepp av publiken”. Det säger också en hel del.

* Och förresten, i det där inslaget ”Sverigelådan” … det känns ärligt talat som de klipper ihop just de kommentarer från lådan som bekräftar övriga Sveriges fördomar om respektive stad de befinner sig i. För fick man veta något nytt kul och intressant om Örnsköldsvik nu? Inte då. Det var bara de gamla schablonbilderna av Norrland över huvud taget.

* Nej, sammanfattningsvis så känns det inte bra med Mellon i år. Men det är väl inget att hänga läpp för. Det är ändå Eurovision som räknas, och man kan alltid sätta sitt hopp till de andra länderna.
(Det tråkiga är bara att Sverige förmodligen kommer att lyckas hyfsat i ESC trots den dåliga kvaliteten på årets MF, eftersom vi tycks ha något som gör att folk gillar oss under alla omständigheter, och då kommer alla i Sverige att tro att ”ja ja, Mello är dåligt, men resten av Europa är ju ännu sämre”. Vilket inte alls behöver vara fallet.)

* Andra Chansen härnäst – startordningen kommer förmodligen alldeles strax. Jag tippar åtminstone att Margaret och Moncho får möta varandra i duell, förutsatt att den ena av dem blev 3:a och den andra 4:a (för annars går det ju inte). I övrigt får jag återkomma med vad som kan tänkas hända i Kristianstad nästa lördag.

Jag har talat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar