Dags ... så smått ... för säsongen 2021

Den här lördagen börjar säsongen. Då blir det tillfälle att äta en hel del chips framför TV:n. 😊
Ja, det känns faktiskt inte som jag har så mycket annat än chipsen att kommentera just nu. Efter det år som varit (och tumultet är ju inte över än heller för den delen) är man inte riktigt upplagd för Melodifestival på samma sätt som det brukar vara … jag har inte reflekterat lika mycket över att det är dags snart.

Men det är klart att det på sitt sätt kan bli en tillställning värd att notera när den nu kommer igång – för det blir ju intressant att se hur vår svenska uttagning blir nu i år när den blir så nedbantad. Hur det kommer att funka när allt sänds från en studio utan publik och festen inte åker på turné längre. Om allting blir torrt och tråkigt, eller om det tvärtom känns som välbehövlig omväxling att slippa de svulstiga och självbelåtna melodifestivalturnéer med nostalgiska hyllningssekvenser som dominerat de senaste åren. Om TV-tittarna kommer att vara med på noterna eller om de tröttnar fort och det blir en massa kritik mot att ingenting är som förr (och vad i så fall reaktionen blir från SVT). Om smittspridningen kommer att göra att en del artister får kliva av och framträda i form av ett bandat inslag istället. Om landets Mellohatare kommer att brista ut i vilda protester över att programmet får fortsätta fast det minsann inte alls är coronasäkert … ja, sådana sura kommentarer är jag vid närmare eftertanke helt övertygad om att det blir, för tiderna är ju sådana att ingen minsann unnar någon annan att få ha något kul.
Alla dessa frågetecken och denna märkliga form av förväntansfulla ovisshet gör att Melodifestivalen ändå blir ett välkommet avbrott i coronavardagen.

När det gäller bidrag och programledare har jag dock inga stora förhoppningar. Det är bara två detaljer som har fått mig att höja på ögonbrynen från inför-snacket: den ena är att Timbuktu ska vara programledare i en av deltävlingarna, och den andra är att Mustasch finns bland artisterna. I övrigt kommer jag faktiskt nätt och jämnt ihåg vilka det är som ska vara med. Vilket ju å andra sidan gör att det finns utrymme för positiva överraskningar.

Ja, titta tänker jag naturligtvis göra, underligt vore väl annars. Men jag kör samma upplägg som förra året, det vill säga att jag väntar med de stora analyserna – jag diskuterar inte respektive deltävling allt eftersom, utan det blir en reflektion först inför finalen när jag kan sammanfatta alla intryck lite bättre (och naturligtvis en efter finalen när vi har en vinnare klar).
Bara så att ingen behöver undra varför det inte dyker upp några nya texter här fastän Mello är i full gång.
Fram med chipsen – nuuuu kör vi! Om än lite tveksamt så här till en början, helt enkelt.