Ja, det handlar om Sverige mot Finland, och om Loreen mot Käärijä.
Vad menar jag då står på spel förutom själva priset, äran och triumfen?
Jo, själv ser jag det också som en kamp mellan två olika riktningar, två utvecklingar som Eurovision Song Contest som tävling kan tänkas ta. En av dessa två riktningar är tävlingen redan inne på som det är nu, och om det ena landet vinner kommer den riktningen sannolikt att fortsätta. Om däremot det andra landet vinner kan konsekvensen bli att den riktning som det landet står för tar över på nytt.
Av den anledningen är jag kluven inför lördagskvällen. Jag är ju svensk och har trots allt en viss nationell stolthet i mig och kommer naturligtvis inte att kunna låta bli att jubla om Loreen vinner och blir den andra artisten (och den första kvinnan) att vinna två gånger … men samtidigt önskar jag att hon inte ska göra det, för om Käärijä vinner för Finland tror jag att det skulle bli mycket, mycket bättre för Eurovision. (Dessutom har jag rent smakmässigt tjusats mer av ”Cha Cha Cha” än av ”Tattoo”, men det är just nu mindre viktigt.)
Hur tänker jag här? Hur kan jag som svensk gå och hoppas (åtminstone stundtals) att rivalen Finland ska vinna, och detta till på köpet med ett tramsigt skämtbidrag framfört av en snubbe som inte ser riktigt klok ut i illgrön bolero?
Ja, nu är ju för det första inte Finlands bidrag ett skämtbidrag. Låten och showen har förvisso humor i sig, men det är framför allt något coolt över det, det bygger på spontanitet och energi och att släppa loss, och den finska texten är inte så ytlig som man kan tro. Så jag tycker vi släpper den stämpeln.
Det jag sedan menar med att en del av mig skulle skruva olustigt på sig om Sverige vann, det är att det skulle ge signalen till alla de andra länderna att det alltjämt är det svenska konceptet som funkar bäst. Alltså vår svenska hitfabrik där våra allom bekanta låtskrivare samlas på sina läger och sprutar ur sig låtar som deras produktionsbolag sedan skickar ut lite överallt. Nu är ”Tattoo” förvisso en mycket smakfull produkt från den där hitfabriken – jag påstår inte att allt som kommer ut därifrån nödvändigtvis är dålig eller oäkta musik, verkligen inte, och Loreen har minsann gjort sitt bästa för att göra minnesvärd konst av sin låt – men jag vänder mig ändå emot arbetssättet, i synnerhet det där att låtarna måste prackas på andra länder som då placerar sina egna resurser och sitt eget musikliv i skymundan. Om Sverige vinner årets Eurovision finns det en stor risk att den vågen tar fart på nytt, och att många av de andra länderna vänder sig till våra svenska låtskrivarteam för att få till bidrag, eftersom det är det som tycks fungera.
De senaste två-tre åren har det funnits en mot-tendens mot det här, med fler icke-svenskbidrag som placerat sig bra, och icke-engelskspråkiga låtar som har vunnit både 2021 och 2022. Det har fortsatt nu i år genom att nästan samtliga låtar på ”de egna språken” gått vidare från semifinalerna. Om Finland vinner, med en inhemskt producerad låt på finska, så blir det ytterligare ett steg i den riktningen. Och det tror jag skulle vara mycket bättre för ESC, som därigenom blir intressantare och får större mångfald och variationsrikedom. Självklart är jag inte ute efter att de andra länderna som kontrast till Sveriges ”plastmusik” ska visa sin ”nationella särart” genom att skicka folkdanslag i knäbyxor som ylar till säckpipa och panflöjt, 😊 men poängen är att varje land har ett eget blomstrande musikliv i en massa olika former och det är det som är positivt att visa upp i Eurovision, och årets bidrag från Finland är ett väldigt bra exempel på det.
På så vis handlar kampen mellan Sverige och Finland om mycket mer än pris och prestige. Sedan kan det ju förstås hända att ”den inhemska trenden” går vidare trots en svensk vinst (och vice versa lär nog G:son, Jansson, Thörnfeldt, Deb m.fl. fortsätta skapa ett överflöd av låtar även efter en finsk vinst!), men risken/chansen blir onekligen större med tydligare signaler, så att säga.
Nog om detta – jag kanske istället för att begrunda Sveriges menliga inverkan på Eurovision ska säga något om hur det faktiskt går. Blir det Sverige eller Finland som vinner? Vad är troligast?
Ja, även när man ska försöka förutsäga röstningsutgången så råder just nu en viss grundläggande konsensus bland förståsigpåarna. Nämligen att juryn, som ju nu kommer att finnas med i finalen till skillnad från i semifinalerna, kommer att ge mest poäng till Sverige – medan det är mer sannolikt att tittarnas favorit är Finland. Frågan är då bara hur stor marginal det blir mellan länderna i jury- respektive tittardelen.
Här är det synnerligen vanskligt att spekulera. Sverige har nu mycket länge varit överlägsen favorit i oddsen, och kommer helt klart att ta hem väldigt mycket jurypoäng – säkert en hel del tittarpoäng också, såvida det inte fortfarande finns en viss ”trötthet på Sverige” kvar bland publiken. (Hur omfattande och utslagsgivande är den i så fall …?) Samtidigt skulle Finland faktiskt kunna få mer än förväntat av juryn. Juryer snöar inte alltid in sig på snygga och långsamma bidrag, utan ibland kan de ösa poäng även över simpla (t.ex. Moldavien 2017) och rockiga (t.ex. Italien 2021) låtar. Det är inte omöjligt att den ovanliga låtstrukturen i ”Cha Cha Cha” med de två halvorna väcker jurymänniskornas intresse. Plus att det finns en annan och mindre trevlig faktor: jurymedlemmar är ofta småkorrumperade och kan tänkas hålla ner poängen med flit för bidrag som är kraftigt favorittippade (det gjorde de t.ex. för Italien 2017), något som kan drabba Sverige.
Det skulle naturligtvis vara lättare att tippa om man kunde ana sig till på något sätt hur det gick i semifinalen i tisdags, men det går helt enkelt inte. Fortfarande är det troligt att Finland vann den, men med hur mycket? De har i alla fall nu fått startnummer 13 i finalen, så sent som man kan komma när man blivit lottad på den första halvan, och det ger en vink om att de räknas som storfavorit och detta för att de vann ganska säkert.
Apropå startordningen, kan den påverka kampen på något sätt? Ja, det är nog en aning mer till Finlands fördel i så fall. Finland får gå ut efter två mer stillsamma låtar, först Italien och sedan Estland, och det kommer att ge en markant effekt. Sverige å sin sida kommer även nu efter en reklampaus (allt annat är tydligen omöjligt, då Loreens nummer tar tid att rigga upp) men landet närmast före är Spanien, som ju också har ett tämligen raffinerat nummer – och efter Sverige följer Albanien med sin familjefolklore. Där blir det ingen kontrast på samma sätt. Men hur stor roll spelar det å andra sidan …?
Ni märker själva, det är inte lätt att göra någon prognos här. Nu har jag i alla fall försökt resonera lite grann.
Alla de andra 24 länderna då? Hur ser deras chanser ut? Och kan de ta poäng från Loreen eller Käärijä på ett sätt som påverkar resultatet?
Ja, som jag sade så finns det vissa länder som är intressanta just för att de kan tänkas plocka en del poäng från Sverige och Finland, antingen på jury- eller tittarfronten eller båda. För Finlands del tänker jag mest på Österrike och Ukraina: Österrike har egentligen ett bidrag i samma fack som Finland, nämligen ”halvt skämtbidrag” med seriösa undertoner bakom memekvalitéerna, och om det europeiska folkets stora sympati med Ukraina hänger kvar sedan förra året så kan det innebära en hel del poängtapp för Finland. Däremot tror jag alltså inte att vare sig Österrike eller Ukraina kan vinna själva. Österrike får dessutom extra svårt att göra det i och med att de får starta först av alla. (Varför i hela världen får de det? Gick det inte så bra för dem i semi 2 när allt kom omkring?)
När det gäller Sverige så är det framför allt i jurydelen som vi får spana efter rivaler om poängen, och här tror jag framför allt Frankrike kan plocka en del från oss, kanske Spanien också. Frågan är om de kan ta så mycket att det blir utrymme för Finland att rusa förbi Sverige när tittarpoängen sedan kommer in. Ja, den som lever får se …
Några länder som kan tänkas kamma hem en del poäng från både tittare och jury (och alltså nagga både Sverige och Finland i kanten) är Norge, Tjeckien och Serbien. I synnerhet Tjeckien tror jag kan bli ganska farliga: de har både en catchig melodi och en stil och genre som både tittare och jury gillar i både väst och öst, tjejerna gör en förvånansvärt bra show, de har gjort ett språkval som följer den hemvävda trenden, och så har de ett kombinerat feminist- och antikrigstema som jag redan tidigare har konstaterat verkar vara taktiskt rätt i dessa krigstider och inte utslitet ännu. Om inte Sverige och Finland varit så tydligt utkristalliserade favoriter hade jag varnat kraftigt för Tjeckien (och med dem med i bilden skulle intrycket av hockeydrabbning bli ännu tydligare! 😊). Men nu tror jag alltså inte att det blir någon ”oväntad uppstickare” som kommer fram och tar segern framför näsan på Sverige och Finland, även om det naturligtvis hade varit skoj om så blev fallet. Överraskningar i ESC är något av det bästa som finns!
Nåja. Det blir nog ingen sådan överraskning i år, och mitt tips efter hela det här långa resonemanget får bli att Sverige planenligt vinner till slut. Jag tror att Loreens poängskörd från juryn blir så stor, och att hon dessutom får så pass mycket från tittarna, att Finland inte klarar att gå om.
Men hur det än går är det otroligt kul att Finland är så pass stora favoriter (med en låt på finska, en låt på finska, en låt på finska …) och föremål för stora kampanjer på Tiktok och allt möjligt. Det är man verkligen inte bortskämd med, och det unnar jag dem så otroligt mycket.
Som helhet tycker jag också att det är ett bra startfält i årets Eurovision-final. Förutom Sverige och Finland finns det även många andra bra länder att avnjuta: dem jag själv har som favoriter är som bekant Serbien, Moldavien, Australien, Tjeckien och Spanien. Kvällens bästa passage ser onekligen ut att bli när Finland, Tjeckien och Australien kommer direkt efter varandra!
Jag uppskattar även Österrikes ”poe-poe-poe”-påfund mer och mer, och det är också flera andra låtar som börjat växa genom sina liveframträdanden (t.ex. Albanien och Israel). Och så har vi Kroatiens övertydliga galenskaper och Sloveniens indieband som är en dark horse (det är ett bra år för f.d. Jugoslavien, då alla de tre deltagande länderna därifrån gick vidare). Även Belgien vill jag nämna – deras 90-talsdiscobidrag har varit lite i skymundan, men insatsen är stabil och de kom faktiskt trea i publikundersökningen under fredagens genrep, så här kan finnas utrymme för en liten skräll.
Möjligen att jag väljer att ta toapaus under Schweiz, Cypern eller Polen, men för det mesta kommer jag nog ändå att sitta stadigt vid TV:n. Sedan får man väl bara hoppas, även i år, att det inte blir sceninvasion eller terrorattentat … och att Loreens stora fyrkantiga block inte rasar ner (den tvångstanken hade jag under semifinalen i tisdags). Jag tycker också för min personliga del att det är rimligt att Ukrainas president Zelenskyj nu inte kommer att tala i programmet. Visst att hela Europa gillar honom och att han står för Eurovision-värderingar, men det skulle ändå kännas alltför politiskt i en formellt opolitisk tävling om han dök upp.
Väl mött vid TV:n! Så får vi se vilken av hockeynationerna som till slut tar hem det hela. Inga förutsägelser är egentligen något värda förrän poängen har börjat räknas upp.
(P.S. Vill ni på nytt läsa mina omdömen om de enskilda låtarna så hänvisar jag till mina inlägg om bidragen i semifinal 1, semifinal 2 samt Big 5 + Ukraina. Förhoppningsvis hittar ni rätt där.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar